Dräktskjorta

Det mest grundläggande plagget i alla folkdräkter, Orsadräkten ej undantagen, är skjortan. Eftersom medeltidsmode i Staffanstorp sålde extra fint skjortlinne till 1/8 (!) av hemslöjdens pris på linne av motsvarande kvalitet passade jag på att köpa material till två långa skjortor. Det kan vara skönt att ha en reservskjorta att byta till när man firar midsommar 2-3 svettiga dagar så som seden bjuder i Dalarna…

skjorta3

Skjortan är av den enkla typ som av tradition används i Orsa samt i övriga Ovansiljansbygden fram till förra sekelskiftet. Den återspeglar en 1600-talsmodell med rynkade ärmar och jämförelsevis låg krage, och saknar de mer sentida skjortornas ok, sprundförslag och manschetter som kom under 1800-talet och ingår i de flesta andra dräktskjortor i landet. Ärmlinningen och halsen knäpps med mässingshäktor istället för knappar. Man kan dock idag också använda knappar eller smala, mönstervävda knytband. Före de moderna underklädernas intåg under 1800-talets lopp syddes skjortorna åtminståne knälånga med höga sprund, så att nederfållarna kunde ligga omlott under byxorna.

skjorta1

Nedtill är ärmen tätt rynkad med parallella rynkor mot en 15 mm bred, dubbelvikt linning. På linningen eller kvalen är smala mönstervävda bomullsband, s.k. rinntbånnd (”rynkband”) fastsydda. De är vävda på bandstol av en händig dam i Orsa. De geometriska mönstrena är typiska för Ovansiljan, och de många olika mönstersekvenserna har egna benämningar, som jag måste erkänna att jag inte är särskilt insatt i. Nedtill visas olika exempel på rinntbånnd, inklusive äldre original från vår gård i Hansjö, Orsa.

skjorta2

Kan tilläggas att i det rikare Nedersiljan (Leksand, Rättvik m.fl. socknar) kunde man ståta med mönstrade kvalar som var/är 4-5 gånger så breda. Mansskjortorna från Orsa med omnejd har alltid blåmönstrade band, kvinnornas överdelar kan också ha blå rinntbånnd men rött är idag vanligast, vilket kan ses på min systers överdel av bomull (ej tillverkad av mig!). Förutom rinntbånnd kunde skjortorna förr smyckas med rika broderier vid ärmslutet och axeln, vilket var särskilt vanligt på bråjgumsstjortan/brudgumsskjortan. Vardags- och arbetsskjortorna å andra sidan saknade rinntbånnd och krage och var tillverkade av grövre, oblekt, kypertvävt linne, hampa eller linblånor, s.k. blaggarn.

skjorta4

Detalj av kragen. Detail of collar.

En skjorta av det här grundläggande snittet kan naturligtvis användas i återskaparsammanhang om vi rör oss kring 1600-tal fram till och med tidigt 1800-tal. Alternativa material kan i så fall utgöras av hampa, bomull och halvlinne. I Sverige blev tunna bomulltyger till skjortor inte vanliga på landsbygden förrän under 1800-talets slut.

DSCF0013

Gammal skjorta från Sollerön (Soldi textilsamling).

English:
Traditional linen Shirt

In short, this is the shirt belonging to the traditional Orsa garb (or ”outfit” if you like) that is in the making. It’s entirely hand sewn out of bleached, lightweight tabby linen and reaches just below my knees. It represents a comparatively simple design with narrow collar which can be traced back to the shirts of the 16th-early 19th century, prior to the introduction of such details as wide cuffs, plackets and yokes. Instead, the carefully creased sleeves are fitted at the wrists with a narrow, traditionally pattern-woven band known locally in Orsa as rinntbånnd. There are many varieties of these band-patterns in use (always blue/white for men, usually red/white for women) and they tend to be characteristic for the Siljan-region in the Swedish province of Dalarna. Instead of these wowen bands, narrow cuffbands with embroidered patterns might be used although they’re rarely seen nowadays. The slits at the wrists and neck are closed with brass eyes and hooks, as they commonly were in most shirts back in the day, but wowen laces or buttons might also be used. In the past, fine shirts of bleached linen such as this one were reserved for church and festivities, for every day wear shirts of coarser, unbleached linen or hemp and lacking both collar and wrist-embellishments were worn instead.

By all means, this basic shirt-design might be used for reenacting the 17th century up until the early 19th century or Georgian era, at least for common people’s clothing. Suitable substitute fabrics for linen may then include hemp, cotton, muslin or linen-cotton blends.

7 svar to “Dräktskjorta”

  1. kurage Says:

    Snajdigt! Jag är sugen på att dra igång jag med. Jag kommer troligen sy Vångadräkten först med sina skojjiga holkbyxor i linne.

    För övrigt har jag skaffat mig ett par sådana där snörkängor du pratat om. De är från 30-talet, sydda av en skomakare i gagnef. Näver i botten och lädersula med träpligg. Det bästa är att de är helt oanvända och nya.

  2. djingis85 Says:

    Häftigt, så du har Vångaanor också? Jag har för mig att holkbyxorna är av samma typ som Siljansbygdens ”usur”, ska bli intressant att se.

    Du råkar inte veta ifall det finns några sådana gamla snörkängor till salu någonstans däruppe? Hojta gärna till i sådana fall

  3. kurage Says:

    Nja vånga o vånga, det är närmsta socknen som har en dräkt tråkigt nog. Det är typ Vånga, skedevi och vingåker. Sen finns det knapphändiga skriftliga källor om en kvillingedräkt som är min socken. Knappast något att bry sig om…

    Efter vånga kommer det bli Gagnef helt klart.

    Jag får se om jag stöter på ngt, det är ju klart roligare än vanliga drätkskor.

  4. Hannah Says:

    Tjusigt! Betydligt mkt snyggare än när jag åkte på att stressy en skjorta åt sambons Häverödräkt (han hade växt en del sen han hade den sist, o inte tänkt på att prova skjortan förens två dagar innan dräkten skulle användas).

    Väldigt roligt att läsa om dräktsömnad, blir väldigt sugen på att ta itu med mina dräktdrömmar!

    /Hannah

  5. djingis85 Says:

    Kul att det intresserar dig Hannah, vilken dräkt är det du ska sy isf? Blir förmodligen mest om dräkt här nu på bloggen ett tag framöver, har visserligen en del Herjolfsnesprojekt på gång men de får vänta

  6. Hannah Says:

    Vilken dräkt det blir har jag ännu inte bestämt, iom att jag kommer från Kopparberg borde det bli Ljusnarsbergsdräkten som är aktuell. Det konstiga är att jag aldrig sett den hemmavid, utan bara sett den nämnas i textsammanhang. Men vi får se, håller på att lära mig väva, så dräkten får vänta tills jag kan få till tyget, så jag hinner ju fundera och leta vidare.

  7. Midsommar och dräktalmanackor « Historisk dräkt och hantverk Says:

    […] i Orsa. Jag bär den enklare vita vadmalsdräkten med livstittj och wajtwäst av vit vadmal, helgdagsskjorta, kyrkhatt  med tuppor och roshalsduk. Knibrakkurna av gult mollskinn, klackskorna med lösa […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: