”Den där dräkten med läderförkläde” – stjimpa

Ett av de mer iögonfallande delarna till den manliga orsadräkten är förskinnet eller stjimpan. Detta plagg är tydligen såpass utmärkande att jag faktiskt har hört orsadräkten refereras till som ”den där dräkten med läderförkläde”. I själva verket har stjimpor används till de flesta sockendräkter i Siljansbygden och ingår som en obligatorisk dräktdel också i mora- våmhus- venjans- och sollerödräkterna. Under 1800-talet bar exempelvis även leksands- och rättvikskarlarna stjimpa, liksom karlarna från Ore, Åhl, Gagnef, Floda, Bjursås, Järna m.fl. socknar, men det bruket försvann kring förra sekelskiftet. Förskinn av olika slag har vidare används på andra håll i landet där man haft en äldre dräkttradition såsom i Vingåker i Sörmland och Vånga i Östergötland, men även i bygder med ett modernare klädskick kunde förskinn bäras till vardags och fest, exempelvis i Norduppland.  

 

Förskinn kanske i första hand förknippas med smeder, skomakare och andra hantverkare, men det är egentligen ett praktiskt arbetsplagg som har använts av bönder sedan länge för att skydda kläderna vid arbete. I Ovansiljan bars stjimpan alltid till dräkten, till vardags men också till högtid när den var ny – utan stjimpa ansågs man helt enkelt vara oklädd. Bilder och skrivna källor antyder att detta skick uppkom kring 1700-talets slut även om stjimpan som rent arbetsplagg har funnits betydligt längre i en eller annan form.

Orsastjimpa från 1800-talets mitt med laskade sömmar (Nordiska museet)

Extant mid 19th century Orsa stjimpa with laced seams (Nordic Museum, Stockholm) 

Det var vanligt att småpojkar fick sin första stjimpa strax efter att de börjat gå, och bar den då över barnkolten av vadmal eller skinn. På vissa håll var f.ö. stjimpan det dräktplagg som bars längst, och kombinerades med slimskläder långt in på 1900-talet. Detta bruk var särskilt vanligt förekommande i Moratrakten, men även i Orsa hände det att äldre män bar stjimpa till kavaj och långbyxor under 1900-talets första decennier.  

 

Postbud från Holen i Orsa, klädd i stjimpa till kavaj och långbyxor. foto 1917 av Karl Lärka

Postman from Holen Village in Orsa, wearing the stjimpa together with  smart jacket and trousers. Photo by Karl Lärka, 1917 (Mora Bygdearkiv)

I Orsa bär man stjimpan under livstycket, men morkarlarna bär den istället överst varpå deras också är mer dekorerade – krusade – med inlägg av rött kläde och dekorativt utskurna mönster. Någon standardutformning av stjimpan finns egentligen inte, utan gamla plagg uppvisar en ganska rik variation med avseende på form och dekorationer. Under senare delen av 1800-talet blev det vanligt med ganska långa stjimpor som nådde en bit under knäet, vilket har hållt i sig till idag hos vissa dräktbärare. Själv anpassade jag min efter äldre snitt så att den slutar strax ovanför knäet, vilket ser snyggare ut och känns smidigare.  

 

Jag äger sedan tidigare två begagnade stjimpor, en gammal och skör en som bör ha 100 år på nacken samt en nytillverkad och trasig modern av sladdrigt kromgarvat läder. Givetvis ville jag ha en egentillverkad stjimpa till min dräkt, och den fick bli baserad på det äldre plagget. Materialet är mjukt och vegetabilgarvat nötskinn så som i originalet, men stjimpor har också tillverkats av bl.a. get. Det är också den enda delen av min dräkt som är maskinsydd (på en gammal Singer som jag nyligen fyndade på Tradera), längre tillbaka syddes de annars med laskremmar vilket är en teknik jag ännu inte riktigt lärt mig bemöstra. Av hävd föll det på byskomakaren att förse karlarna med stjimpor, och när symaskinen gjorde entré efter 1800-talets mitt syddes de uteslutande med maskinsöm som även begagnades till krusning. Halsremmens utséende och reglering varierar, men två enkla mässingsöljor som jag har använt här är rätt vanligt. Bröstdelen är förstärkt med en enkel lapp dekorerad med hålstansning och maskinsömmar, ett utförande som är särskilt vanligt i Mora-Sollerön men som också återfinns i Orsa. Livremmen är av samma läder som den övriga stjimpan men har härdats med vax för att bli styvare (gnid bivax på lädret och blås med hårtork tills vaxet smälter och sugs upp). Den korsas omlott bakom ryggen och passerar genom en förstärkt slits på vänster sida för att ligga smidigare. Framtill knäpps remmen med ett dubbelpiggat mässingsspänne som är gjutet i Östnor i Mora kring förra sekelskiftet.

 

Det kanske till sist är på sin plats att påpeka att begreppet ”skinnförkläde” egentligen är en oxymoron då ”kläde” anspelar på ett plagg av tyg. Förskinn är istället den korrekta benämningen på detta typ av plagg, och även om det lockar fram en del fniss hos vissa personer så ska det alltså inte förväxlas med en liten detalj i de nedre regionerna av den manliga anatomin…

 

En bunt gamla mässingsspännen till stjimpor.

A bunch of old stjimpa brass buckles. 

English summary: Orsa Leather Apron – Stjimpa

 The leather apron or stjimpa is an essential part of traditional men’s wear in the Upper Siljan Region including Orsa. Due to this conspicuous article of clothing the Orsa dräkt is in fact sometimes referred to as “that garb with the leather apron”, but actually it was once a common item throughout the Dalarna province and some other parts of Sweden where traditional regional clothing was/is in use. Guys from neighbouring Mora uses it to this day as well although they wear it on top of their waistcoat. Leather aprons are perhaps mostly associated with blacksmiths, cobblers and other craftsmen, but were also widely used by farmers who found them useful for protecting their clothes from soil and tear. So originally the stjimpa was obviously picked up as a heavy-duty working garment, but since at least the late 18th century it has also been worn as a part de rigueur of the Sunday best. A result of this was that you weren’t considered properly dressed without it. In some places the stjimpa could be seen worn as an every-day garment together with a jacket and trousers well into the 1920s and 30s.

 

My stjimpa is made from soft bovine leather and is the only piece of the dräkt that is machine-sewn (on an old Singer I got as a bargain on an auction site). Leather aprons were traditionally made by village shoemakers and prior to the introduction of the sewing machine in the 1860s they were pieced together with leather lacing. Traditionally the stjimpa came in a variety of shapes and sizes, but the overall construction of mine is very typical with an adjustable shoulder strap fitted with two simple brass buckles and a wide belt strap crossed at the back and buckled up at the front with a double pronged brass buckle (cast locally in Mora and about a century old). The belt is made from the same leather as the rest of the apron but has been hardened with wax (rub beeswax on the leather and heat it with a hairdryer until it melts and absorbs into the material). The bib is strengthened with a simple patch decorated with punched holes and machine stitch, a design frequently seen in the Mora-Sollerön-area but also found in Orsa. My stjimpa reaches just above the knees, but in since the late 1800s it has also been made extra long to reach past the knees, a trait still seen today among many wearers. For my part though, a shorter stjimpa looks neater and feels more comfortable to wear.   

Bröstlappen med maskinstickat krus och stansade hål.

The bib with machine-stitched ”krus” or decorative seams and punched holes

Akvarell av Adolf Ulrik Schützercrantz från 1829 som visar en viss Olof Olofsson från Orsa i den äldre, kortare typen av stjimpa. Med är också en liten morkulla och  t.h. ett par orsaslipstenar (Mora i konsten)

A rare 1829 depiction by Adolf Ulrik Schützercrantz of Olof Olofsson, Orsa, wearing the older, shorter type of stjimpa. Also featured is a Mora girl and a couple of Orsa grindstones to the right (Mora in Art)

5 svar to “”Den där dräkten med läderförkläde” – stjimpa”

  1. Daniel Says:

    Något släktskap med sapeur de la Légion étrangère?🙂

  2. Mikael Says:

    Daniel: Det vet väl alla att Franska Främlingslegionen från början grundades av karska orsakarlar!😉

    Men ja ngn koppling finns det nog. Förskinn fanns i flera sappörsuniformer under napeoleonkrigen och det är möjligt att detta gjorde dem populärare att bära då de förknippades med militärt mode.

  3. lars Says:

    heisann! jeg ser du har lagt til 4 støpte spenner der som jeg ber deg vennligst å ta vekk ifra siden.hvor har du fått dem ifra??? tatt bilda av dem av en som heter totto??? gjørtler??? jeg har orginalene…så skal du ha dem avbilda her så vil jeg at du spør meg om lov først.

    lars.

    • Mikael Says:

      Spännena på bilden är gamla originalspännen från 1800-talets Dalarna som jag har i min ägo, bilden är också tagen av mig hemma hos mig så de är varken gjorda av- eller fotade av någon som heter Totto…

  4. Josefin Says:

    Som jag har undrat över vad en stjimpa är! Det har hållit mig vaken om nätterna,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: