Panzar

Nej, jag har inte börjat med tyskt VK2-reenactment, utan panzar eller panzare är helt enkelt den medeltida svenska och nordiska benämningen på den typ av vadderad tygrustning som annars ofta går under benämningar som gambeson (eller kort och gott ”gambe”), aketon, wambais, wams, jupon, pourpoint, paltock, jack m.m. Kärt barn har många namn, men eftersom det råder en stor förvirring och delade meningar kring den äldre terminologin nöjer jag mig med den lokala formen panzar, även om det av allt att döma låg en viss åtskillnad i de olika begreppen. Den norska furstespegeln Konungs skuggsjá (1200-talets mitt) omtalar exempelvis ”blautan” (mjukt) resp. ”godan pannzara”, vilken möjligen syftar på ett tunnare plagg att ha under brynjan resp. ett kraftigare dito som fungerar som fullgod rustning i sig själv. I övrigt tycks begreppet vapentröja (omtalat i norska Hirdskråa som vapntræiu) eller helt enkelt tröja ha varit synonymt med panzar från och med 1300-talet.

Ett panzar skymtar fram under kjorteln på den andra killen från vänster på denna tidiga 1400-talsmålning från Risinge Kyrka i Östergötland

Några bevarade panzar från nordisk medeltid finns inte och avbildningarna är få, men exempel från övriga Europa och medeltida källor antyder att de i regel var stoppade med antingen råbomull eller flera (upp till ett trettiotal) lager linne. För egen del var råbomull för möbeltapetsering det billigaste alternativet, men jag är tveksam till att detta var särskilt vanligt för Svensk-Nordisk del då bomull var en importerad lyxvara. Norska källor antyder att de kunde vara ”tovade” och därmed med all sannolikhet stoppade med fårull.

Mitt panzar är i första hand inspirerat till form och konstruktion av Edward den Svarte Prinsens (1330-76) bevarade vapentröja i Canterbury, dock utan originalets tjusiga yttre lagret av broderat sammet. Ett liknande plagg är den franske kungen Charles VI:s (1368-1422) mycket välbevarade jupon i Chartres. Mönstret är annars det samma som min 1300-talströja. Tätt linne av tunn segeldukskaraktär utgör yttertyget samt fodret, emellan dessa är det ett laget halvlinnekanvas (som får motsvara det under medetliden förekommande tyget fustian) samt 1-3 lager bomullsfilt. Vadderingen är alltså inte jämnt fördelad, utan är tunnare i ärmvecken och armhålorna för att hindra hindra rörelsefriheten. Snörhålen syddes på separata tygremsor som syddes fast en bit från den främre kanten så att de överlappar en aning. Kviltningen liksom de sammanfogade, överlappande sömmarna är gjord med grov lintråd, 16/2. Vikten för plagget ligger på 4,5 kg. Jag ville inte göra plagget alltför tungt eller tjockt då det är tänkt att kompleteras med ett harnesk, en s.k. plata efter fynd från Korsbetningen i Visby.

Att sy panzar har varit den mest krävande utmaningen hittills, och tog mig nio dagars intensivt arbete – med bara en dags marginal invigdes sedan plagget under Söderköpings Gästabud dit jag åkte med Bössorna. Ja, jag hann till och med sy en vadderad coif/ kveif att ha under hjälmen av tyget som blev över. I det stora hela är jag nöjd även om plagget kanske kunde ha varit en decimeter längre. Dock planerar jag redan att göra en del ändringar, ärmarna är såpass trånga att jag överväger att förse dem med knäppning och eventuellt har jag tänkt fodra panzaret med ytterligare ett lager vaddering.

Vadderad rustning från Tres Belles Heures of Jean De Berry (sent 1300-tal)

Padded armour from the Tres Belles Heures of Jean De Berry (late 14th century)

 

English: 14th century gambeson or panzar

No I haven’t taken up re-enacting a WW2 German Panzer battalion, but the term panzar or panzare is simply what medieval Scandinavians called a piece of padded fabric-armour, otherwise better known to the reenactment-community as a gambeson, aketon, wambais, wams, jupon, pourpoint, paltock, jack etc. Period terminology is often confusing, and it’s not always clear what the different terms meant. For instance, the mid 13th century Norwegian King’s Mirror or Konungs skuggsjá mentions “blautann” (soft) and “godan” (good) pannzara respectively, the former probably denoting a lighter garment to be worn under the mail shirt whereas the latter seems to suggest a more substantial, stand-alone armour. Another period word that appears to be synonymous with panzar is vapentröja (old Norwegian: vapntræiu = arming coat/jacket) or simply tröja (“jacket”).

There are no preserved panzar from Scandinavia, and depictions are scarce, however judging by extant examples and sources from other parts of Europe suggests that they were commonly stuffed with cotton felt or multiple (up to 30 or more) layers of linen. I found cotton felt used for upholstery to be the cheapest alternative available by far, although I highly doubt that it was common in medieval Scandinavia as cotton was a foreign luxury product at the time. Norwegian sources otherwise suggest that they may have been stuffed with felted wool.

When it comes to shape and construction my panzar is primarily based upon the jupon or arming coat of Edward the Black Prince (1330-76) preserved in Canterbury Cathedral, except of course for the original’s outer layer of embroidered velvet. A similar garment is the even better preserved jupon of Charles VI of France (1368-1422) in Chartres Cathedral. The pattern is otherwise the same I used for my 14th century doublet. The outer layer as well as the lining of my panzar is densely woven linen similar to light sailcloth, and in addition to that there’s a layer of linen-cotton cloth roughly corresponding to medieval fustian. The padding consists of 1-3 layers of cotton felt – the padding is not evenly distributed but is thicker in the chest area and thinner in armpits and at the bend of the arm to allow freedom of movement. The quilting as well as the overlapping seams are made using heavy linen 16/2 thread. The eyelets for the lacing were made on separate strips of fabric added to the front of the garment, making the edges overlap. The overall weight of the garment is 4.5 kg or 10 lbs. I didn’t want the garment to be too heavy or thick since I’m planning to wear it beneath a Visby-style coat-of-plates or plata as it was known in Scandinavia.

Fight at the Söderköping event (photo courtsey of Maria K)

Sewing this panzar has without a doubt been the most challenging project I’ve finished so far, and it took me nine days of intensive work. With only one day left I managed to have it done for a medieval event at Söderköping where I went together with Albrecht’s gunners. In fact I had time to finish a padded arming cap as well from left-over fabric and cotton padding. On the whole I’m pretty pleased with the result, although I should maybe have made the garment a few inches longer. Nevertheless I’m already planning to make a few alterations; the sleeves will probably be fitted with buttons as they’re a bit tight and I’m also considering adding another layer of padding as lining.

Olika typer av vadderade rustplagg från Grandes Chroniques de France ou de St. Denis (sent 1300-tal).

Various types of padded arming coats featured in Grandes Chroniques de France ou de St. Denis (late 14th century)

3 svar to “Panzar”

  1. kurage Says:

    Bra skit Mikael, snygg sömnad och när du haft tid att få fram den på så kort tid är ett mysterium….bra jobbat.

  2. Mikael Says:

    Tack Anders, det är något av ett mysterium för mig med faktiskt… fast lite ont i fingrarna fick man allt

  3. Panzar försök tre « Historisk dräkt och hantverk Says:

    […] jag tidigare sålt mitt första panzar från förra årets säsong var jag i behov av ett nytt inför Battle of Wisby i år. Detta är […]

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: