Vadmalsstampning

Har man väl fått känna på äldre plagg och textilier som faktiskt användes när det en gång begavs sig så blir man lätt lite kräsen i sitt materialval. Vadmal är ett exempel på en förr så vanlig tygsort som idag är knepig att få tag på. Visst finns det många tyger på marknaden som saluförs som ”vadmal”, men i bästa fall rör det sig om kraftigt valkade ylletyger som i varierande grad påminner om den gamla hemvävda, grova vadmalen som i hundratals år användes av skandinavisk allmoge. Efter att ha bläddrat i Kerstin Gustafssons Vadmal: Tradition och förnyelse (1992) väcktes min inspiration till att börja experimentera med att själv valka ylletyger för att få fram ”riktig” vadmal. Spillbitar från tidigare syprojekt bearbetades på prov, och det bästa resultatet fick jag efter att ha valkat ett engelskt ylletyg som kallas kersey och som tidigare såldes av Handelsgillet, numera av Historiska Rum. Kerseyn påminner starkt om de gamla vadmalsbitar som jag tidigare hittat i vår stuga i Orsa – den är vävd i fyrskaftskypert och har ungefär samma trådtjocklek och trådtäthet som den gamla orsavadmalen. Så tidigare i vintras köpte jag hem sammanlagt 6 meter ofärgad, naturvit kersey som blev öronmärkt för mitt nya orsadräktsprojekt. Efter att ha inhandlat en tillräckligt stor balja var det bara att ta av sig på fötterna och sätta igång med att stampa tyget i grön såpa och hett vatten. Man ska dock ha klart för sig att vadmal normalt sett bearbetades i vattendrivna vadmalsstampar, och att träbaljor sägs vara ett bättre alternativ för egen stampning då de erbjuder bättre friktion än plast. Och ja, istället för såpa användes ofta urin…

Eftersom stamptiden i vadmalsstamp sägs ha varit sex timmar stampade jag först tyget i under sammanlagt lika lång tid – ett blött och mödosamt arbete som krävde en del pauser. Emellanåt måste man fylla på med såpa och hett vatten, och jag rekommenderar starkt att man håller till i badrummet då det skvätter en hel del… När tyget väl började torka insåg jag dock att valkningen hade varit otillräcklig, så det var bara att kavla upp byxbenen och fortsätta följande dag. Den här gången delade jag upp tyget i fyra mer lätthanterade bitar på 1,3 m vardera och stampade dessa var för sig i ett par timmar till. Filtningen gick också snabbare märkte jag av att lägga tyget i handfatet och knåda det en stund med händerna. Efter att ha sköljt ur såpan tvättade jag tyget i en ullkurslösning med lanolin (ullfett), sköljde med kallt vatten och hängde upp på tork. Allra sist ångströks tyget på båda sidor. Vadmal som ska efterlikna den gamla i fråga om kvalitet bör vara så pass hårt valkat att vävstrukturen helt döljs av luggen, och tyget ska kännas tungt och styvt.

Det smartaste hade förmodligen varit att först tvätta tyget en eller två omgångar i maskin på hög temperatur, därefter knåda det i såpa och till sist stampa det i ett par timmar (ylletyg som enbart tvättas i maskin tenderar att bli ”löst” och sladdrigt). Under processen krympte kerseyn sådär en 20% både på bredden och längden och slutresultatet påminner ganska mycket om den gamla handvävda vadmalen i fråga om tjocklek och yta. Den stora skillnaden är väl i så fall färgen, men det ska påpekas att det äldre tyget har blivit nedsolkat av decennier uppe på loftet och bör ha haft i stort sett samma gräddvita ton när det en gång lämnade vävstolen för över hundra år sedan.

Det obehandlade tyget jämfört mot en bit gammal vadmal från Orsa där luggen har nötts bort och blottat vävstrukturen

The unprocessed fabric next to a piece of old vadmal from Orsa where the weave structure has been exposed due to wear and tear

Det färdigstampade tyget och en gammal vadmalsspillbit från Orsa

The finished cloth and an old vadmal scrap from Orsa

English: Making vadmal cloth

Recently I embarked upon an attempt to produce vadmal cloth. Vadmal (meaning “cloth measure” in Old Norse) is a heavily felted, homespun woolen fabric used by rural Scandinavians for centuries, but nowadays it is very hard to come by. Certainly there are lots of fabrics advertised as vadmal these days, but in reality they are fulled woolen fabrics that to varying degrees might resemble the old domestic, coarse cloth used by the Scandinavian peasantry. After reading a book about vadmal and its production in the past I got inspired to try felting woolen cloth into vadmal myself. I experimented a little with scraps of wool left from previous sewing projects, and in the end a British-produced fabric called kersey proved to render the best result. This kersey is very similar to the bits and scraps of vadmal found in our old farmhouse in Orsa – like the latter it is woven in a four-shafted twill and has roughly the same thread count and thread size. So earlier this winter I bought a total of 6 m or 6.5 yds of natural off-white kersey destined to be turned into old-fashioned vadmal for upcoming dräkt sewing projects. After having purchased an appropriately sized basin it was time to get wet and start beating the cloth by foot in hot water and soft soap. However it should be stressed that vadmal was commonly processed in specially designed water mills, or alternatively in wooden tubs which offer better friction that a plastic one does. And oh yes, instead of soft soap urine was often used…

Since vadmal used to be put into the mill for six hours I figured it would suffice to beat it in water and soap for that amount of time. Of course I had to take a break every now and then and replenish the basin with soft soap and hot water (it gets really squelchy and slippery so keeping to the bathroom is highly recommended). As the cloth began to dry I soon realized that the effort was not enough and that it needed more felting, so I tucked up my trousers and continued working the fabric next day. This time I cut the huge piece into four more manageable parts and beat them one at a time for another couple of hours. The felting also went faster by putting the fabric into the washbowl and knead it by hand for a while. After having rinsed out the soap I washed the fabric in a wool cure-solution with lanoline (wool fat), washed it again in cold water and hung it up to dry. Finally, the fabric was steam ironed on both sides. Vadmal which is supposed to resemble and feel like “the real deal” from the past should be milled and felted to such an extent that the weave structure is obscured, and the fabric should feel heavy and rather stiff.

The best idea would probably have been to have the fabric pre-washed in the washer for one or two turns in high temperature, then knead it in soft soap by hand and finally beat it in the basin for a couple of hours (wool fabrics that are machine-washed alone tend to end up a bit “loose” and floppy). During the process the kersey shrunk about 20% in both length and in breadth and the end result pretty decently resembles the old homespun vadmal both in terms of thickness and texture. The main difference would be the color, but it should be mentioned that the old fabric have been smutted into a grayish-brown hue after decades in the loft and it would originally have been just as creamy white when it once left the loom more than a century ago.

18 svar to “Vadmalsstampning”

  1. Thomas Says:

    Vilket intressant projekt. Håller med om att det är svårt att hitta genuin vadmal. Blir riktigt taggad att göra ett provförsök.

  2. Mikael Says:

    Kul att du känner dig inspirerad! En sak som jag glömde att nämna är att fårrasens och ullens kvalitet kan inverka ganska olika på valkning. Tydligen ska svenska lantraser producera en ull som går lättare och snabbare att valka än det mesta av den ull som kommer utifrån, så det kan nog vara värt att spana efter ett ylletyg gjort på sådan ull ifall det finns.

  3. Elin Says:

    Du är fantastisk, vilket jobb! Jag blir grymt imponerad… och sugen på att testa själv nån gång. Hur lång tid tog det innan fötterna slutade se ut som russin efteråt?

  4. Mikael Says:

    Hehe nu ska vi inte överdriva, egentligen gjorde jag ett slarvjobb med ett par av styckena och valkar om dem nu. Jag orkar väl typ 1,5 h i sträck, lagom för att sätta på en film och börja stampa😛
    Fast frågan är om det inte vore värt att boka tid på närmsta vadmalsstamp (vart den nu finns?) och köra tyget en omgång där nästa gång.

  5. Maria Says:

    Min kompis har en stamp. I Dala Floda.
    Fantastiskt arbete och slutresultat!

    • Mikael Says:

      Vad kul! Går den stampen alltså att använda? Har läst så mycket om vadmal och stampar nu att jag är otroligt pepp på att testa ngn gång

  6. ulf Says:

    Kul. Ville bara meddela vad kerstin Gustavsson, min guru när det fäller ull och stampning, säger i boken Ull. Om man fotstampar måste man stampa minst 8 timmar, allstå mer än i vattenstamp. Sen ska tyget vara vått men inte blött, det ska alltså inte skvätta. Man arbetar in vattnet och måste fylla på med mer. Och om du valkar på en valkbräda efter stampning så blir det bättre.

    • Mikael Says:

      Ja exakt, bläddrade i vadmalsboken igen häromdagen och såg att det stod det (har den tyvärr inte hemma). Skulle tippa på att varje bit jag har har stampats i sammanlagt 9-10 timmar eller däromkring

  7. Rafal Says:

    Hi
    I’ve just found Your blog and it is very interesting. Fortunately for me it is in english also as I dont know swedish (I’m from Poland). I have a question to You regarding this vadmal. Do You know if 17th century vadmal is the same as this? I know that Gustavus Adolphus soldiers recive vadmal for their clothes and I wonder if this is the same as this?
    Rafal

    • Mikael Says:

      Hello Rafal, I’m glad you like my blog!
      17th century vadmal would probably resemble this fabric, although the colour as well as binding might vary from place to place. For instance, vadmal could be woven in a 4-shaft or 3-shaft twill as well as (less common though) tabby weave. The colour varied from off-white (such as my vadmal here) to various shades of grey and brown depending on the breed of sheep.

  8. Rafal Says:

    Hello,
    Thank You for info. Can You tell me where do You get this kersey fabric? I was searching for it but found only some military jackets made from kersey.
    Rafal

  9. Ylva Teleman Says:

    Hej Mikael!
    Fantastiskt projekt, mycket imponerad!😀
    Du skrev något om att tvätta tyget i en ullkurslösning med lanolin, och jag undrar vad det är för något och hur du gjorde? Jag skulle nämligen vilja fetta in en nygjord mantel med lanolin så den blir mer regntålig, men när jag gnuggar in lanolinet i tyget ser det ganska sjabbigt ut så jag söker efter alternativa lösningar till hur man kan återinfetta det.
    Tack för övrigt för en sjukt bra blogg!
    /Ylva

    • Mikael Says:

      Tack för det Ylva, jag tvättade helt enkelt det redan våta och nystampade tyget i en balja med lösningen, både ullkuren och lanolinet fick jag tag på via minimundus. Jag blandade ”geggan” i varmt vatten tills det liknande en slags tunn pannkakssmet, och handtvättade tyget i det.

  10. Rafal Says:

    Hello
    This is me again. Thank You for the answers, but I have more questions about vadmal and about Your scotish outfit, but I prefer to ask them by e-mail. I’ll apreciate If You can write to me on: fuko at wp dot pl (sorry for this antispam form – hope it is clear – at is for @ and dot is quite clear ;)).
    Rafal

  11. Andreas Rydström Says:

    Hejsan Mikael!
    Hittade detta inlägg nu när jag blev nyfiken och började söka på vadmal, då jag börjat tvivla på att det man kan köpa på ohlsons tyger är vadmal välanpassat för friluftsbruk! Det vore ju fantastiskt att kunna göra det själv om man kan få till en bra täthet i tyget.
    Har tänkt göra mig en mantel och löstagbar huva, alternativt en poncho med löstagbar huva både för medeltida fester och för kortare turer i skogen.

    Så mina funderingar är: Utöver Kersey, som jag inte lyckats hitta på egen hand, har du något tyg att rekommendera?
    Du pratade om ull från svenska lantfår, vet du något om var man kan få tag på det?
    Är det vettigt att anta att tyget krymper med 20-40% beroende på hur tätt och styvt man får till det och hur kvalitén är innan man valkar?
    Med regn- och vindtålighet i åtanke, vore det smart att sy en 30% större mantel och sedan valka det för att få så täta sömmar som möjligt? Eller är risken för stor att sömmen går sönder?
    Om man valkar först och sedan syr, finns det någon risk att sömmar läcker in vatten?
    Jag har ju inte tänkt klara av monsunregn precis, men jag vill ju göra det så bra som möjligt! =)

    Har börjat kika runt lite på resten av din blogg, väldigt fina grejer du gör må jag säga! Väldigt inspirerande!

    Tacksam för svar!! =)

    • Mikael Says:

      Tack för din kommentar Andreas, kul att du gillar bloggen!

      Ja det finns definitivt ett tyg som är lika bra som kerseyn – bättre t.o.m. Det säljs som ”vadmal” på sätergläntan och kostar runt 350 kr/m, det är vävt i treskaftskypert (efter vad jag kan se) och ganska lite valkat. Jag vet inte vilken ull man använt men det anges vara ”norsk ull”. Jag har själv köpt in det tyget och stampat till dräktvadmal, det blev t.o.m. ännu tjockare och finare än kerseyn (kerseyn kommer också i skiftande kvalitet, vissa är betydligt lättare att valka än andra har jag märkt). Jag kan verkligen rekommendera det tyget om du ska göra egen vadmal.

      Att tyget krymper upp till 25-30% är nog rimligt, 40% är däremot inte så troligt om det inte rör sig om ren råväv. Problemet med att sy först och valka sen är att plagget kan förlora formen och bli assymetriskt, så det är klart bäst att valka och sy sen. Du kan göra en ”vattentät söm” (så vattentät som möjligt) genom en överlappande söm (B) http://members.peak.org/~spark/images/feltseams.gif

      Jag kommer nog uppdatera om mitt senaste vadmalsprojekt inom kort så håll utkik för det. Lycka till med ditt eget projekt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: